Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 93. En Homeros' sång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
758
utstående stenarna, hade flera särskilda avdelningar, som
höjde sig över varandra genom ojämna och söndriga
trappsteg, vilka på båda sidor voro inmurade i stora naturliga
pelare.
I den tredje avdelningen var valvet så lågt och gången
så smal, att båten, även om den strök mot väggarna, knappt
kunde komma in därigenom; icke dess mindre kan i ett
ögonblick av förtvivlan träet böja sig och stenen ge vika för
den mänskliga viljan.
Så tänkte Aramis, då han, efter att ha inlåtit sig i striden,
bestämde sig för att fly, en flykt, som visserligen var
äventyrlig, i synnerhet som alla fienderna ännu icke dödats, och,
även med antagande av möjligheten att få båten ut i havet,
man likväl ännu vid full dager måste fly i åsyn av de
besegrade, som, då de sågo deras ringa antal, skulle
uppmuntras i sin iver att förfölja dem.
När tio man dödats vid de två muskötsalvorna, gick
Aramis, hemmastadd med alla krokvägarna i den underjordiska
gången, att undersöka de tio liken, ett och ett i sänder; han
räknade dem, i det han trevade sig fram i mörkret, ty röken
förtog ljuset utifrån, och strax befallde han, att båten skulle
rullas fram till den stora stenen, som stängde utgången,
vilken förde till friheten.
Portos samlade sina krafter, tog båten i sina armar och
upplyfte den, medan bretagnarna skyndsamt satte rullarna
Man hade kommit in i grottans tredje avdelning, fram till
stenen, som tilltäppte utgången.
Portos fattade i nedre delen av denna ofantliga sten, stödde
sin kraftfulla axel däremot och gav den en stöt, varvid
muren brakade. En sky av damm nedföll från valvet, tillika
med stoftet av tio tusende generationer havsfåglar, vilkas
bon voro som murbruk fästa vid denna klippa.
Vid tredje stöten gav stenen vika och vacklade en minut.
Portos stödde ryggen mot de närmaste klipporna, och med
tillhjälp av sin fot bragte han blocket ur den bädd av
kalklager, som tjänade till fäste.
Då stenen ramlat, syntes dagern lysande och strålande
inströmma genom öppningen i den underjordiska gången, och
även den blå havsytan visade sig för de förtjusta
bretag-narnas blickar.
Nu började man lyfta båten över detta slags barrikad.
V. B. 48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
