- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
767

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 95. Dagg som fallit under natten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

787

och föremålen, nu tillbakadrivna till horisonten, visade sig
åter med sitt rätta utseende.

Skeppet var ännu på omkring en halv lieues avstånd, men
den av skepparen förkunnade manövern var icke mindre verk^
lig för det.

En lätt röksky syntes under seglen, ännu vitare än dessa,
och spridde sig som en blomma, då hon öppnar sin kalk;
därefter syntes, på något avstånd från den lilla båten,
kanonkulan avskära topparna av två eller tre vågor, plöja en vit fåra
i havet och vid ändan av denna fåra försvinna, lika oskadlig
som den platta sten, med vilken en skolgosse roar sig att
kasta smörgåsar på vattenytan.

Detta var på samma gång en hotelse och en varning.

- Vad är att göra? frågade Yves.

- De skola skjuta oss i sank, sade Goennec; giv oss
absolution, monseigneur!

Sjömännen föllo på knä för biskopen.

- I glömmen, att de kunna se eder, erinrade denne.

- Det är sant, medgåvo sjömännen, som nu blygdes över
sin svaghet. Befall, monseigneur, vi äro färdiga att dö för
eder.

- Låt oss vänta, sade Aramis.

- Huru? Låt oss vänta!

- Ja, sen I icke, som I nyss säden, att om vi försöka fly,
skola de skjuta oss i sank.

- Men kanhända, vågade skepparen yttra, kanhända vi
ändå, gynnade av natten, skulle kunna undkomma dem?

- Åh, sade Aramis, de ha troligtvis någon grekisk eld, med
vilken de kunna belysa både sin och vår väg.

I det samma, som ville fartyget besanna Aramis’ förmodan
uppsteg en ny röksky långsamt mot himmelen, och ur denna
sky framsköt en lågande pil; likt en regnbåge, beskrev den en
parabel och nedföll sedan i havet, varest den fortfor att
brinna, belysande rymden på en fjärdedels lieues diameter.

Bretagnarna sågo förskräckta på varandra.

- I sen väl nu, att det är bäst att invänta dem? sade
Aramis.

Årorna föllo ur matrosernas händer, och den lilla båten,
som icke mera framskred, gungade nu helt orörlig på toppen
av vågorna.

Mörkret utbredde sig, men skeppet framskred oupphörligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0767.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free