- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
796

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 100. D'Artagnans död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Också syntes under denna förfärliga eld, som uppfyllde
luften med sitt vinande, officerarna begagnade spaden,
soldaterna skjuta skottkärror, och de ofantliga maskinerna, som
buros eller framsläpades av tio till tjugo man, betäcka
fronten av löpgraven, som hel och hållen åter öppnats genom
generalens ursinniga ansträngningar, under det han
uppmuntrade sina soldater.

På tre timmar hade allt återställts i behörigt skick.
D’Artagnan började nu tala i mildare ton. Han lugnades alldeles,
då kaptenen för skansgrävarna med hatten i hand kom att
säga honom, att löpgraven nu vore i sådant skick, att den
kunde begagnas.

Knappt hade kaptenen talat till slut, förrän en kanonkula
slog av honom ena benet och han föll i d’Artagnans armar.
Denne uppreste kaptenen och bar honom helt lugnt samt
under allehanda smekord ned i löpgraven, varvid regementena,
hänryckta, höjde bifallsrop.

Från denna stund var det icke mer iver, det var en verklig
yra; två kompanier smögo bort och skyndade fram till
förposterna, vilka de i en handvändning överändakastade. När
deras kamrater, vilka d’Artagnan knappt förmådde hålla
tillbaka, sågo, att de intagit bastionerna, rusade även de åstad,
och snart företogs en ursinnig stormning mot konterskarpen,
varav fästningens öde berodde.

Nu insåg d’Artagnan, att han blott hade en utväg att hejda
sin armé, nämligen att inrymma den i själva fästningen; han
jagade därför alla åstad mot två brescher, vilka de belägrade
nu höllo på att reparera; anfallet var förfärligt. Aderton
kompanier deltogo däri, och med den övriga styrkan begav
sig d’Artagnan på ett halvt kanonhålls avstånd från
fästningen för att echelonsvis kunna underhålla stormningen.

Man hörde tydligt holländarnas jämmerrop, då de vid sina
kanoner nedstöttes av d’Artagnans grenadierer; striden blev
ännu förfärligare genom kommendantens förtvivlade
motstånd, då han steg för steg sökte försvara sin ställning.

För att göra slut på striden och tvinga till tystnad fiendens
eld, som ej syntes vilja upphöra, avsände d’Artagnan ännu
en kolonn, vilken som en borr inträngde genom de portar,
som höllo stånd, och snart syntes på vallarna, mitt i elden,
de belägrade, förskräckta, taga till flykten, förföljda av de
belägrande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0796.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free