Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Branting - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den röda fanan svajar över slottet, medan ententens
”demokratier” blivit reaktionens och kontrarevolutionens bärare,
kan Branting icke dölja sina ententesympatier.
Att Branting med sina sympatier gick till
Frankrike—England och ej till Tyskland har förvånat mången, ty dels
tog ju den tyska socialdemokratin, med vilken den svenska
sedan åratal underhållit intima förbindelser, avgjort parti för
”kriget mot Ryssland” sedan det en gång var av kejsare och
generaler börjat, och veterligen har Branting alltid haft en
fruktan för ”den ryska faran”, dels har Brantings
uppfattning om demokrati och antimilitarism otvetydigt med åren
modifierats undan för undan åt höger, vartill kom att någon
särskild sympati hos Branting, som närmast är släkt med de
tyska socialdemokratiska revisionisterna, icke förefanns för
fransk syndikalism eller engelsk opolitisk
fackföreningsrörelse, även denna på senare tid icke utan sina
syndikalistiska inslag. Att Branting likväl tog steget så avgjort åt
väster visar, synes det, att hos honom alltjämt kväller starka
känsloådror. Icke ens hans mycket utpräglade och av alla
delade antipati för tsarismens Ryssland kunde komma denna
känsla att reagera på annat sätt än som skedde.
Genom sin utpräglade ententevänlighet kom Branting
tidigt på spänd fot med de socialdemokratiska
hemmapreussarne, som dock visst icke voro varmare eller ivrigare
tyskvänner än Branting var ententevän. Det är i viss mån rätt
förklarligt, ty de kastade många krokiga käppar mellan hans
ben på hans väg åt västerorienteringen. Men på denna punkt
var Branting omöjlig att rubba. Det har t. o. m. partiets f. d.
kronprins fått erfara och måst ”lära om”. På sista tiden har
Brantings ententevänlighet utvecklats till ren
ententefanatism, där han försvarat t. o. m. ententeimperialisternas värsta
brott såsom invasionen i det revolutionära Ryssland,
förhalningen av den soc.-dem. fredskonferensen etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
