Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trälhavet. Där låg Vårholma kvar, det höga berget, där vi
bodde, där låg Lagnö, där låg Ekholmen, där längst bort låg
Runmarö — allt etapper i ett långt, lyckligt sommarliv den
gången. Det delar icke upp sig i detaljer från denna första tid,
det var en obruten kedja av luft, frihet, ljus, kor och segling.
Bad också. Men av badet hade jag inte så stor glädje, det ansågs
nämligen att man skulle doppa huvudet under vattnet. Hjalmar
var noga med det, jag kom aldrig sedan att fråga honom
varför. Mitt långa hår blev vått och surt av saltvattnet, jag var
inte modig i detta att med avsikt köra ned huvudet — det tog
alltid långa stunder att få mig till det. Hjalmar var skicklig
simmare, han brukade ta mamma med sig och simma ut, men
hon lärde sig aldrig simma. Man var rädd för korna, och livet på
landet var i egentligaste mening vad man kallar för sommarnöje.
Man var stadsbor som slogo sig lösa för en tid och verkligen
också betraktade denna parentes som årets stora paus och glädje
— tills julen kom som nästa fest.
Medan vi bodde på Johannis hände något märkvärdigt. Jag
var på teatern. Två under upplevde jag då. Det ena en pjäs
med svartklädda människor och en sjuk fru inne i ett
angränsande rum, man hörde ett dån, ett snöskred, sade man mig, så
kom den sjuka i dörren. Det var strängt och andlöst, dystert,
besynnerligt.
Men den andra pjäsen var det ännu mer. Där spökade det, en
kvast sopade för sig själv, en likkista stötte i golvet, en man
gick med en lykta och hade ett hjärta i handen, tingen levde och
bultade, en gosse och en flicka gingo där nere på scenen och
flickan var söt i kort bondkjol. Jag måtte ha suttit högt uppe
med Mathilda, medan mamma och pappa voro på parkett. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
