- Project Runeberg -  Brantings på Norrtullsgatan /
45

(1939) [MARC] Author: Vera von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sitt roliga, chevalereska sätt. ”Anna Karenina” var för Maja
Leche förbjuden läsning, självfallet då att hon fick den genom
mig. Vi svärmade mycket för Wronsky. Vi läste Fåfängans
marknad, jag tog mig så småningom namnet Dobbin, som
passade in på en flicka som aldrig uppvaktades och var till en
viss fjäskig grad tjänstvillig.

Men naturligtvis lästes flickböckerna emellan allt detta,
Louisa M. Alcotts och vissa tyska, ”I pensionen”, samt så raden:
Nathaly v. Eschtruth, Werner, Heimburg och Marlitt. ”Polskt
blod” var den stiligaste av dessa — många filmer ha sedan
spelat på samma tema ...

Näst ”Vi suckar det så tungt uti skogen” var ”Mitt liv är en
våg” något, som fastnade och grep. Den var för oss flickor
förebådaren till de långa samtal vi sedan skulle ha om döden:
tror du på Gud, vart kommer vi sedan? då vi gingo ute på
Djurgården och hjälpte våren komma genom att trampa sönder
isskorporna och sparka på takrännorna, så att is rakade ned.

Mellan de stora dikterna vävde sig ”Anders han var en
hurtiger dräng”, ”Liten sparv, fattig slarv, ätit upp sitt
sommararv”, ”Om hösten är det nog så bra, då samla vi i ladorna”,
”Petter Jönsson han såg i Fäderneslandet”, ”Min fader var en
ung soldat, den vackraste man fann”, (däri blandade sig
intrycket av min fars officersmössa), samt ”Anna lilla du, vill du
bli min fru, så blir jag din lilla herre. Men jag säger så,
kommer något på, blir du ond, så blir jag värre’. Där blandade sig
återigen stämningen av rädsla från det första hemmet, då
Mathilda suttit med förklädet över huvudet.

”Ute blåser sommarvind, göken gal i högan lind ...” brukade
mamma läsa för oss. ”Att gå som en sol ur havet — och slösa
med strålar i koja och slott”, skrev Maria Leche i mitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:39:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brantings/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free