Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
unga akademikerna som var medicinare minns jag inte, men de
unga männen förde mig till asis. De ville se hur jag reagerade
— med ens, utan minsta kringelkrokar. På asis låg en man som
tydligen nyligen blivit obducerad, han var tom, revbenen stodo
upp och på ena kanten var det redan en grön skiftning. Huvudet
var också tomt, men det var levrat blod i håret. På en annan
stenbänk låg ett avsågat ben. Och på ännu en annan en kvinna,
som dränkt sig. Hon var avskuren vid midjan, det var den
övre halvan jag såg. Jag kan inte hjälpa om detta låter rått.
Så var det; det var vad jag såg och de unga akademikerna
gingo på alla sidor om mig och spanade i mitt ansikte efter de
”sensationer” som man tydligen dagligen och stundligen sökte
i dessa kretsar. Nu var det så att vad jag fördes att se, inte
gjorde intryck. Det var så dött, så utan liv, att jag såg det så.
Jag undrade var de voro, dessa människor? De frågor man
alltid gjorde sig, inställde sig också här. Var voro deras själar?
Vart hade de tagit vägen? Vad jag såg här var bara något
sorgligt kvarlämnat, den drunknade unga kvinnan med huvudet vänt
i profil och ett rakt hår hängande ned och med huden alldeles
grå, var inte ens en människa mer, var fanns hon?
Men sådant kunde jag ju inte säga! Jag gick där allvarsam
och teg och då de unga vetenskaparna ivrigt nästa morgon
frågade mig hur natten varit, svarade jag pliktskyldigast:
— O, jag har haft sådana skräckdrömmar ...
Vilket var en synnerlig lögn.
Vidare fick jag titta i ett teleskop på stjärnor men av det
minns jag inte det allra blekaste. Vidare fick jag ett brev ställt
till ”Lilla pliriga Svartöga”, från en av dem: ville jag resa med
honom till Trelleborg, där vi av någon anledning skulle se på
”anemoner”? Den tycktes vara skåningarnas speciella blomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
