- Project Runeberg -  Brantings på Norrtullsgatan /
141

(1939) [MARC] Author: Vera von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lågmält om sitt. Vilken skräck som just nu var på tapeten vet jag
inte. Men så sköt min specielle vän över till mig en papperslapp,
på vilken han skrivit:
”Tala, för djävulen!”

Jag fylldes av ett gränslöst medlidande, bestörtning,
offersinne. Jag skrev tillbaka:

”Jag stannar gärna här i natt, om du vill.”
Ty han led tydligen förfärligt, hela mitt jag bävade av den
ångest, som låg i luften.

Axel Herrlin gick så småningom, leende och mild, och jag
lade mig på min väns tältsäng. Själv satte han sig i rummets
knarrande korgstol. Jag tog inte ens av mig kängorna — något
så oskönt som att vara i strumpfötterna! Men slutligen måste
jag knäppa upp min höga stärkkrage — det var modernt just
då med valk, hög vit stärkkrage, blus och kjol, samt därtill
matroshatt på stup. Hatten hade jag dock inte på mig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:39:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brantings/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free