Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
telefonera hit. Men på det hela taget var jag innesluten här, och
hade till på köpet en liten betydenhet. Och jag lyfte lön,
etthundratjugufem kronor i månaden. Av denna lön hämtade snart
Boo Hjärnes fordringsägare en del. Det var en viss skräddare
och en viss möbelhandlare (kontorsmöbler), som den första i
varje månad infunno sig för att få, jag tror inte det var mer
än var sin tia. Så var det växlarna. På resten levde jag, ensam,
och köpte mig eventuella kläder. En gång kom han för att ”låna”
av mig. Jag ville inte ge ifrån mig det jag hade, som inte var
mycket. Men han satt kvar, leende, viss om slutlig seger. Man
fick inte ställa till skandal — Olof Rubenson, som hade sin
plats i samma rum, mittemot Lotten Ekman, lutade sin sjukligt
kutiga rygg över papperet. Det var tyst, lika tyst som på
biblioteket den där gången. Jag tog ett glas fullt med vatten och
med en viss knyck, som lydde några fysikens lagar jag inte
kände till men manövrerade av kvinnlig instinkt, kastade jag
hela innehållet i Boo Hjärnes ansikte. Allt skedde utan att någon
märkte något. Han reste sig och gick. Jag började skriva — som
om ingenting hänt.
Tidningens verklige redaktör, Tengwall, måtte denna tid ha
gått igenom någon inre kris. Han var ofta orimligt häftig, han
svor mer än jag hört någon svära — min goda, fina morbror
Edvard Jäderin, hävdade alltid att ”ingen bildad man svär!”
Men Tengwall var en underbar chef. Han berömde och det är
den enda chef jag haft som det gjort. Han sporrade,
uppmuntrade, piskade på, var alltid vid vår sida, var alltid med. Alltid
stod han visslande vid lägget. Kom man tidigt, var han där.
Kom jag dit sent för att få en tillflykt vid mitt bord och mina
lådor, stod han där. När man gick stod han där, elegant, munter,
blixtrande, rak. Jag föreställde mig att Gustav III måtte ha sett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
