- Project Runeberg -  Brantings på Norrtullsgatan /
178

(1939) [MARC] Author: Vera von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

likaväl som fest — han har rätt till denna upplevelse.” (Det
skulle behöva sägas och man tog det som en ny förkunnelse.)

Där voro Oscar Levertin, Hjalmar Söderberg, Tor Hedberg,
alla tre hörde ju till Svenska Dagbladets stora namn. Det var
en oförglömlig kväll.

På morgonen innehöll Svenska Dagbladet inte ett ord om
festen. Tengwall rusade till Levertin och Hedberg, vad fan var
nu meningen, vad i ... och så vidare. Han fick ett svar, som
förde honom som ett skott fram till mig.

— Varför har ni inte gjort en rad om festen i går?

— Jag var där för mina egna pengar, svarade jag, och tillade
i uppriktig naivitet: Herr Tor Hedberg var där och herr
Levertin och herr Söderberg ... Ingen hade bett mig gå, jag
köpte själv min biljett.

Hm. Alla herrarna hade sett ”den där flickan” på
tillställningen och tagit för givet att hon varit skickad dit för att
arbeta. Då triumferade jag, mycket styggt, ty jag satte den
gången en ära i att vara med som ”mig själv” och i någon mån
som Ellen Keys gamla elev. Ingen hade talat till mig på festen,
jag hade bara gått där och supit in alla de högstämda talen.
Jag hade betalt en dyr biljett, och där funnos alla Ellens vänner,
Tosse, Hjalle, Oscar ... Kanske till och med Verner. Någon av
dem kunde ha gått upp på tidningen i en sen timme och plitat
ned något ... Tengwall hade ingenting att säga, men ond var
han den gången.

Sedan redaktör Tengwall övervunnit en inre kris, blev han
en annan människa, lugnare och vänligare, mera i jämvikt.
Däremot övertogs hans parti av svärjande och åskande av
söndagsredaktören och söndagarna voro som om vi ännu sutto

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:39:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brantings/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free