- Project Runeberg -  Brantings på Norrtullsgatan /
263

(1939) [MARC] Author: Vera von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det hållet. Sedan skulle jag trängas med kineser — med
negrerna trängdes jag inte — och skillnaden på folk var ojämförlig.

Naturligtvis var öknen en vacker syn med kamelernas
silhuetter och inte minst arabburnuserna, som hade rika, varma
färger i blått och rött mot sanden. I Port Sudan, med sina
baracker, symaskiner och emaljkärl, inbjöds kaptenen till
fartygskommissionären, som var grek. Han var gift med en
tydligen fin dam, som för övrigt väntade ett barn i denna hetta
och ödslighet. Det visade sig att greken förhört sig om mig och
kaptenen hade gått i god för att jag var ”all right”. Jag hade
inte förut begripit att det såg eget ut med denna enda kvinna
ombord.

Vidare till Perim Island, där vi kolade i stället för i Aden.
Perim Island var som en engelsk koloni, innesluten av havet på
alla sidor, som om man befunnit sig på en kobbe. Där fanns
telegrafkommissarien, doktorn, doktorns fru, ett par
tennisspelande unga herrar och dito damer. Doktorns fru sade mig
med sitt exempel precis hur jag borde ha sett ut för att ingen
skulle behöva fråga om man vore all right. Och en klubb hade
man med Kiplings Djungelboken på hyllan. Den hade jag redan
läst — en gång då det spelades poker hemma hos Hugo
Vallentin läste jag hela kvällen denne ännu i Sverige okände
författare, tills man skildes in på småtimmarna. Annars hade
jag gott kunnat vara med och spela poker. Dels kunde jag det
och dels lovade mamma att om jag förlorade, skulle jag stoppa
den vinnande partens strumpor som ersättning.

Resan gick vidare förbi Ceylon till Sabang, yttersta spetsen
av Sumatra. Nu var vi på värmen och jag lärde mig att värme
är svårare att skydda sig mot än köld. Leksandshuvan var bra
att ha och två skjortblusar ägde jag lyckligtvis. Sabang var ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:39:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brantings/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free