Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XXVII.
Jag fick ett erbjudande att komma till ”Svenska
Biografteatern”, det stora svenska filmbolaget. Anledningen var en i
några artiklar manifesterad entusiasm över film.
Mötesreferaten under denna kristid blev slutligen som salt i
sår. Allt vad man skulle veta och lära skedde på möten, där
upprepades också vad man visste — kreatursfödan, rovorna, som
gått över till att bli människoföda, all målla vi åto, alla rötter vi
grävde upp. Allt blev statistik på sega möten. De sena referaten,
de sena vandringarna hem i mörker — jag började fantisera om
att få stanna hemma om kvällarna, som de ”fina fruarna”, som
vi skämtsamt kallade hemmakvinnorna. Visst var det ett
stimulerande arbete att skriva ut dessa referat och skriva ner dem, man
glömde allt ont man hade, all trötthet, medan arbetet pågick. Ett
av dessa anspännande, stora möten var det på Musikaliska
akademien, där doktor Poul Bjerre offentligen gick över från
tyskvänlighet till att taga avstånd från krigets Tyskland.
Vissa vanor började breda ut sig och smitta, kvinnorna började
använda svordomar, som förr aldrig hörts i kvinnomun, de togo
öppet snaps på restaurangerna och de rökte.
På Svenska Biografteatern skulle jag ha sammanhängande
arbete, kontorstiden nio till fem. Det skulle bli ett värdigare sätt
att leva än detta nattliv (tidningarna hade ännu på denna tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:39:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/brantings/0349.html
