Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hela den situation, som den svenska undsättningsexpeditionen
förefann, voro ju uppgifterna fullkomligt diametralt motsatta.”
Detta sades som sagt 1918, men alltid blev det samma möda
att jämka, finna rättvisa, finna sans och sanning. År 1924
heter det:
”Men den allmänna osäkerheten”, så är tankegången, ”är och
förblir minst lika stor i det nya Europa efter världskriget som
den någonsin var, då Hohenzollrare, Habsburgare och
Romanoffer i den lilla kretsen av sina förtrogna bestämde över världens
öden. Och för Sveriges del: vi ha ingen farlig gräns inpå livet,
men flygvapnets utveckling har gjort den förändringen mindre
värdefull.”
Nu — 1939 — är åter Ålandsfrågan uppe, den har inte blivit
löst. I en tidning kommer en röst, A. W—d i Nya Dagligt
Allehanda, från den stora kör, som heter allmänheten, svenska
folket:
”Hade Hjalmar Branting levat nu, borde det icke ha funnits
det ringaste tvivel om hans inställning till föreliggande fråga.
Det finns nu en möjlighet för 1939 års svenska riksdag att
gottgöra vad 1918 års riksdag förbröt, nämligen att, med avslag på
kommande proposition i ärendet, kräva fullständig revidering av
1921 års konvention i den andan att Åland återförenas med
Sverige.”
Om Hjalmar Branting hade levat! Så tänker folk. Anna
Lindhagen sade vid en bjudning för litet sedan då Ålandsfrågan kom
på tal:
— Om Hjalmar Branting hade levat! Vi skulle vilja riva upp
honom ur jorden med naglarna!
— Jo, sade jag, men inte nu väl?
Hon såg på mig ett ögonblick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
