Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Napoleon. En kadetts äfventyr - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Napoleon.
En kadetts äfventyr.
En vinterkväll vid slutet af första fjärdedelen af detta
århundrade gick en äldre, storväxt och något
korpulent man med brådskande steg fram genom den djupa
snön i en af dessa trånga gränder, som från
Österlånggatan leda ned till Skeppsbron och där fattigdomen
eller sedeslösheten bo liksom vägg om vägg med den
rika, slösande borgarearistokratien, som dock lefver i
den lyckligaste okunnighet om, eller den fullkomligaste
likgiltighet för detta mindre angenäma grannskap.
Mannen var klädd i en stor, hvitgul frisrock, hvars
uppslagna, höga krage dolde hela hans ansikte, utom en
stor, djärft böjd örnnäsa, som nu förråddes af månen,
hvilken började blänka fram genom molnen, sedan det
småregnat hela eftermiddagen förut. Man vet, hvilken
högtid ett töväder är för den unga, snöbollkastande
allmänheten. Äfven i denna gränd fattades ej
representanter däraf. En mängd trasiga gatpojkar, de flesta
af dem troligen alldeles okunniga om deras herrar fäders
rang, heder och värdighet, hade fattat posto i en svart,
stinkande portgång, hvarifrån de hälsade de förbigående
med sina hopkramade projektiler, af hvilka de upplagt
en hel stapel; och många voro de anatemer, som
ljungades mot dessa öfverdådiga guerillakrigare, lika svåra
att fasttaga som fisken i vattnet.
Då nu mannen i frisrocken, föga anande någonting
ondt, närmade sig »embuscaden», lyftades alla armar –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
