Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Napoleon. En kadetts äfventyr - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försörja honom; men då måste ni lämna mig honom
genast, ännu denna afton; ty i detta hus får han icke
längre vara.»
»Lämna mitt arma barn? Och till hvem? Vet jag,
hvad ni tänker att göra utaf honom? Det finnes folk,
som äro nog ogudaktiga att köpa barn – kanske –
kanske att ni är – förlåt mig – en – en lindansare ...»
Frisrocken log.
Därefter, utan att blifva sedd af Napoleon, lutade
han sig tätt ned till den sjuka, öppnade rockkragen
och sade med en oändligt mild röst: »Ser jag väl ut
som en sådan?»
Hvad den sjuka gumman sett, måtte hafva varit
särdeles tillfredsställande, ty hon sade med darrande
röst: »Gud välsigne er! tag honom! men jag blir då
alldeles ensam.»
»Tro icke det. Inom en half timme skall ni hafva
en sjuksköterska här och dessutom en läkare. Här har
ni emellertid till edra ögonblickliga behof» – och
därvid stack frisrocken en bankosedel i hennes hand. »Får
jag nu taga er lille fosterson med mig hem?»
Unge Napoleon hade med förundran afhört detta
samtal utan att rätt fatta dess mening; men nu for han
upp, satte händerna i sidan och sade trotsigt: »Taga mig?
nej, se det blir då en evig lögn, om jag icke själf vill.»
»Men, mitt barn», sade frisrocken, »det sker till
ditt eget bästa. Om din fostermor dör, hvad skall det
då bli af dig?»
»Å, det blir alltid någon råd. Jag har starka armar.»
»Du skall få vackra kläder, du skall få gå i skola.»
»Får jag gå i skola?» frågade gossen glad, men
därefter hastigt besinnande sig tillade han: »men i alla
fall vill jag icke lämna min gamla mormor.»
»Jag ville så gärna se dig försörjd», sade
fostermodern. »Du skulle göra mig en glädje, om du följde
den beskedlige herrn, som menar oss båda så väl.»
»Kan jag göra mormor en glädje? Jag, som gjort
henne så många sorger? Då följer jag genast med»,
ropade Napoleon med lysande ögon; »men jag vill hälsa
på mormor hvar dag.»
»Du skall få det», sade frisrocken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
