- Project Runeberg -  Samlade berättelser / Första delen /
55

(1900-1901) Author: Wilhelm von Braun With: Carl Schubert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Napoleon. En kadetts äfventyr - Nedre afdelningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fråga, lät sina stora labbar falla ned, och vips! small
ett väl måttadt slag mot hans högra »korpglugg» med
sådant eftertryck, att han tyckte sig se sju solar och
millioner stjärnor; men då han, bedöfvad och hirrande
efter slaget, förde handen mot det skadade stället,
råkade hans vänstra öga ut för samma hårda missöde,
under det att han, medels ett skickligt anbringadt
brokben, slungades i golfvet, så att det sjöng i hela
hans klumpiga lekamen, som nu fullkomligt befann sig
»hors de cornbat.»

Starka, enhälliga bifallsrop från de kringstående
hälsade Napoleon, som, med knät löst tryckt mot den
fallnes bröst och med handen om hans strupe,
skrattande utropade: »Tappre riddare! Gif dig på nåd och
onåd, sedan du nu sett, att jag icke är någon kruka.»

Några äldre kadetter trädde nu emellan, förklarande
att striden var slutad och att Napoleon tappert och
ärligt bestått densamma. Denne reste sig då upp och
släppte sin fiende, som, brummande af ilska, smärta
och förödmjukelse, gick till vatten-reservoiren att pyssla
om sina så hastigt igenmurade ögon.

Napoleon, stolt af sin seger, såg sig omkring,
liksom spörjande om någon ännu hade lust att »pröfva
svenska hjälten»; men då han endast mötte blickar af
välvilja hos de äldre och af oförställd beundran hos de
yngre, försvann genast stridslusten ur hans sinne, som i
botten var fromt, och han återvände helt lugnt till sin
plats på femte raden, där han nu icke mera blef föremål
för drift, utan tvärtom för beröm och försäkringar
om vänskap och tillgifvenhet. Så beror det oftast, helst
vid inträdet uti en ynglingakrets, på det första intryck,
man där gör, huruvida man kommer att finna trefnad
eller icke. Få äro dock de, som lyckats att genomgå
»persen» så lätt som Napoleon, och mången, som under
de första timmarna vid femte raden visat sig lättretlig,
gråtmild eller feg, har därför bittert fått plikta under
långa år af ständig förargelse, försmädelse och drift.

Men ännu återstod ett litet prof för Napoleons
tålamod. Det var den så kallade rikssalstimmen mellan
klockan 7 och 8 på aftonen. Hela kåren samlades
då på den vackra rikssalen för att sällskapa »in bona


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:39:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/braunber/1/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free