Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Napoleon. En kadetts äfventyr - Nedre afdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en annan färd. Du har knappt ännu räknat så många
dagar af ditt lif, som jag, som ligger här, har slitit
käppar. Men det är i alla fall vida bättre som det nu
är, ty allt barbari är förhatligt och ännu förhatligare
blir det, då det utöfvas mot de små och värnlösa. Hör
på, du kan få sätta dig ned här på min kommod, och
jag vill för rö skull till din uppbyggelse berätta dig litet
grand om den forna penalismen här vid Karlberg under
den så kallade ’ärende-tiden’, som småvalparna började
benämna den, sedan de blifvit befriade från att springa
ärenden.
Under denna tid, må du veta, fanns det troligen
på hela jordklotet ingen olyckligare varelse än en
’nykommen’, som icke genast råkat att falla sina äldre
kamrater i smaken. Han hade lika många fiender som
haren (fast dock alla af samma genus och species) och
förföljdes lika omänskligt. Icke nog med att han blef
hackkyckling i sin egen klass, han pryglades äfven
dagligen och grymmeligen af femte, fjärde och tredje
klasserna, till hvilkas slaf han var utsedd och till
hvilkas förnöjelse han genom sina tårar, sitt kvidande och
sina böner om nåd skulle bidraga. Det var ett simpelt
nöje, men vanan vid att se ständiga misshandlingar
förhärdar äfven de bästa hjärtan. För att få tillfälle att
slita upp några hasselkäppar på en sådan där stackars
ynkrygg, uppfann man ofta de allra befängdaste och
orimligaste svepskäl. Så t. ex. lämnades honom en sax
med befallning att därmed afklippa en solstråle. Kunde
han ej detta, så vankades smörj. Man ritade med
krita en piska med lång snärt på den svarta räknetaflan
och befallde honom att smälla därmed. Kunde han
ej detta, så fick han smörj. Man stoppade honom i
den stora vedlåren med tillsägelse att därstädes plocka
en kappe äpplen. Hade han inga äpplen, då han
upptogs ur vedlåren, så dömdes han till smörj. Han sändes
ut bland bergen att plocka korppennor och leta ufungar.
Hade han vid hemkomsten inga korppennor eller
ufungar, så fick han oerhördt mycket smörj, emedan det nu låg
inom möjlighetens gräns, att han kunnat fullgöra, hvad
som blifvit honom anbefaldt. Jag minnes, att jag själf
en gång kom ganska lyckligt ifrån just ett dylikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
