- Project Runeberg -  Samlade berättelser / Första delen /
113

(1900-1901) Author: Wilhelm von Braun With: Carl Schubert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Napoleon. En kadetts äfventyr - Fjärde Land-Klassen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alla sökte på det trovärdigaste försäkra, att de
omöjligen voro i stånd att känna igen hvarandra, ehuru –
de kallade hvarandra vid namn. Idéen härtill häda
de dock fått några år förut af en A.....ff och en
P.......sköld, hvilka tillsammans suttit i en månads
arrest för något större »hyss» och därunder uppfört
dagliga maskerader för alt fördrifva tiden. P........sköld,
bekant för sina bombastiska lögner, berättade sedan för
kamraterna under de starkaste bedyranden, att han
under hela denna månad förgäfves sökt att taga reda på
hvem den person var, med hvilken han satt
arresterad. A....ff å sin sida bedyrade detsamma och
förklarade tillika, att han aldrig känt sig så ängslig, samt
målade med lifliga färger, huru hemskt det förekommit
honom att i trettio långa dygn vistas tillsammans med
en obekant, hvilken han till slutet trodde vara fan själf.
– Om nyssnämnde P........sköld torde jag med
detsamma kunna få berätta ännu en historia. En
söndagsafton hemkom han till Karlberg med en gammal
trekantig hatt på hufvudet. Då nu kamraterna frågade
honom om orsaken härtill, sade han: »Jo, sen I, go’
vänner, när jag gick öfver Norrbro vid femtiden, blåste
min hatt af mig och for i strömmen. Jag stod där
förb. flat och skämdes, kan ni tänka, men vips
öppnades ett fönster i slottet midtemot och jag hörde
en röst på bruten svenska utropa: ’P........sköld!
P........sköld! hvar i helvete har tu man tin hatt!’
Jag såg nu upp, och, fan förskone mig, gossar! var
det icke Carl XIV Johan själf, som låg i fönstret och
skrek. Om jag då haft någon hatt, så hade jag
hälsat, förstån I, men som jag nu icke hade någon hatt
på hufvudet, så gjorde jag bara ett ställningssteg, så
att trottoiren sprack och brohvalfvet gungade, och
svarade: ’Den har blåst för fan i våld, ers majestät!’

’Korn då man upp till mick bror P........sköld,
så vill jack man se till om jack icke kan låne dick
en hatt’, och därpå slog gubben igen fönstret.

Jag lät icke säga mig detta två gånger, utan sprang
upp och stod på minuten i Carl Johans sängkammare.
Kungen tog mig nu i hand så kraftigt, att jag vände
ut och in på hvitögat, och sade: ’Parlez-vous français?’


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:39:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/braunber/1/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free