Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Napoleon. En kadetts äfventyr - »Goûter» med bal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
troner, demiurger, världsfurstar, sylfider, hierophanter,
bacchanter, silfverfålar, silfverstrålar, alltet, monader,
nomader, arkader, ambra, eter, äfvensom Anima, Pleroma,
Amanda, Julia m. m., m. m.» De hade alldeles
ypperligt vetat att tillägna sig den store, odödlige
skaldens svulst, utan att kunna härma någon enda af hans
förtjänster. Men solen är icke mera aflägsen från
jorden, än de voro från detta erkännande i begynnelsen
af det skalderus, som gripit dem. Slutligen hade dock
eftersinnandet börjat att vakna. Studierna hade
kommit alldeles på bakkälken och de själfva hade blifvit
föremål för lärarnas, befälets och kamraternas
varningar, Ömkan eller gyckel. En och annan af de mest
fæbusiska rimmarna hade på köpet erhållit bref från
»söta pappa» med den bestämda förklaringen, att om
gunstige herr sonen vore nog galen att vilja bli poet,
han då genast skulle tagas ifrån Karlberg och sedan
föda sig på sin poesi så godt han behagade. Detta
senare argument verkade mer än något annat, och
enhälligt fattades det kloka beslut, som också nu blifvit
utfördt, i det de »samlade dikterna» kastades på elden.
De i säckar instuckna »förkrossade fädren» voro just
de, som mest bidragit till att fylla kistorna, och det
var hufvudsakligen till dem, som nu den lustiga
»prestaf-prästen», sedan han begärt och erhållit tystnad,
höll följande uppbyggliga tal:
»Älskelige, beklagansvärde, lika djupt som rättvist
sörjande vänner och broderi Så är nu det stora offret
fulländadt! Af eld voro edra dikter komna. Eld hafva
edra dikter åter blifvit; men trösten eder! Apollo, den
deliske guden, skall nog uppväcka dem på den yttersta
dagen, och I kunnen då med förnyad stolthet och
tjusning omläsa dessa i rök uppgångna genialiska skapelser
af er djärfva fantasi, till hvilka I redan här på jorden
funnen ett så oändligt stort, aldrig förnekadt behag,
och hvilka mången af eder i tysthet och kanske med
full rättvisa satte högt öfver Homeri, Pindari,
Shakspeare’s, Goethes och Schillers yppersta mästerverk. Ju
större, ju härligare dessa poetiska skapelser varit, desto
tacknämligare, desto hjältemodigare är äfven det offer,
I denna afton framburit på Vestas altare. Men gråta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
