- Project Runeberg -  Samlade berättelser / Första delen /
195

(1900-1901) Author: Wilhelm von Braun With: Carl Schubert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En löjtnants händelser - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kartorna för att hafva en viss kontroll på mina kunder,
förstå herrarna, hi! hi! och jag såg tydligt på
Göteborgskartan: H. Lingen, Rek

»Då gå vi genast och taga ut vårt bref», ropade
löjtnanten, hastigt stursk igen, »och gifva den här envisa
tjurskallen fan! Farväl, sviskonbarkade blodsugare!
Måtte hundarna nedsmutsa edra fäders grafvar! Remissan
är anländ, och ni skall lära er att veta, hvem ni
stungit hafver. Inga ursäkter! Adjö, mask!»

Och härvid fattade löjtnanten Lingen under armen
och utgick, nästan lika dunkande och pösande som
själfve öfversten.

»Men hur i all världen är det möjligt, att jag kan
hafva något rekommenderadt bref?» sade Hjalmar
förundrad. »Jag känner ingen i norr eller söder, öster
eller väster, från hvilken jag kunde vänta några
penningar. »

»För tusan!» sade hans vän bekymrad, »kanske
brefvet endast innehåller handlingar, när allt kommer
omkring. Då stå vi där vackert!»

»Jag väntar ej heller några sådana. Jag har, Gud
ske lof! ännu icke affärer med någon människa på
hela jorden.»

»Då måste brefvet innehålla penningar», profeterade
löjtnanten; »men gåtan är snart löst, ty har är
postkontoret. Träd in, och måtte det ske i en lycklig stund!»

Knappast hade Hjalmar satt sin näsa genom
dörren, förrän postmästaren utropade: »Löjtnanten har
ett rekommenderadt bref. Jag tänkte just nu att sända
löjtnanten en avis därom. Se här!»

Hjalmar mottog brefvet, och det var icke utan en.
viss darrning han bröt omslaget. Icke mindre ängsligt
åsåg hans muntra kamrat denna förrättning, som han
tyckte gick alldeles för långsamt. Men huru ljusnade
icke bådas blickar, då en, två, tre, fyra, fem stora gula
nedföllo på bordet!

»Ack, se sedlar!» ropade löjtnanten utom sig af
glädje och sträckte sin öppna famn mot de gula
förtjusarna. »Jag har nu på tre dagar icke haft mer än
fyra skilling löst att svänga mig med. Ack, se sedlar!
se sedlar!»


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:39:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/braunber/1/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free