Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En löjtnants händelser - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någonting, på ett både ljuft och smärsamt minne från ...
från min ... barndom.»
»Kan ni, en så ung, lycklig, oskyldig varelse hafva
några smärtsamma minnen?» frågade Hjalmar.
»Jag har ej haft andra, förrän nu på en tid»,
sade flickan och gaf Hjalmar en förtjusande
tårblänkande blick.
Ordet »älskade!» sväfvade på Hjalmars läppar,
men som han visligen tyckte, att detta var att gå på
något för häftigt, utsade han det icke, utan nöjde sig
med att ännu en gång trycka den hand, som nu
ändtligen sakta drogs ur hans. Men när täckelset föll och
den sista akten var slut, tycktes det Hjalmar liksom
den långa pjesen endast räckt få minuter.
»I dag», sade herr Franck påföljande morgon,
»skola vi göra en tur kring Paris’ omgifningar och
sedan aflägga ett besök hos en af mina vänner, som
bebor ett täckt landtställe nära St. Denis; men jag ber
dig vara beredd på en icke så liten öfverraskning.»
Undrande, hvari denna öfverraskning kunde bestå,
satte sig Hjalmar upp i vagnen, men snart upptogs
hans uppmärksamhet helt och hållet af alla de
härligheter, som framställde sig för hans ögon. Med
beundran betraktade han de kolossala befästningar, som
Ludvig Filips järnvilja upprest kring denna oroliga
krater, där hundratals olika meningar koka och jäsa
och stundom mullrande tillkännagifva ett stundande
utbrott. Med en känsla, blandad af vördnad och
rysning, gick han i St. Denis’ grafhvalf, där konungar från
tolf sekler ligga förmultnade och drömma om maktens
förgänglighet.
»Det är nu tid att göra det omtalta besöket», sade
Franck, då de utgingo ur kyrkan. Han gaf kusken
en anvisning, och inom få minuter höllo de utanför en
liten täck villa, belägen i en rikt blomstrande trädgård.
Då Hjalmar nu inträdde i ett praktfullt möbleradt rum,
såg han till sin förundran sin sköna landsmaninna
sittande i en emma, med en bok i handen. Öfverraskad
och rodnande for hon upp samt räckte leende sin hand
åt herr Franck, som utropade, i det han vände sig till
Hjalmar: »Icke sant, du väntade icke detta möte här?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
