Samlade berättelser / Första delen / 240 (1900-1901) Author: Wilhelm von Braun With: Carl Schubert Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inkvarteringen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

du alltid haft rasande god tur hos det täcka könet,
synnerligast bland de unga och oförståndiga. Men hvad
har du väl haft för nytta af din ungfågelsjakt?»

»Ingen, det är ganska sant, ingen om jag
undantager ombytets behag. Men kär, jag menar riktigt
brinnande desperat kär, har jag sannerligen icke varit
mer än en enda gång.»

»En enda gång, säger du? Är du rasande? Jag
skulle åtminstone kunna uppräkna tio särskilda
ungmör, som du skänkt din hyllning.»



»Bah! min hyllning! Den skänker jag hela könet,
och det af flerfaldiga orsaker. Dels har jag kurtiserat
för att roa mig, dels för att icke komma ur vanan, och
äfven någon gång af purt medlidande för någon liten
sötunge, som varit för blyg att kunna göra eröfringar,
ehuru hon ingenting högre önskat. Jag har varit en
sorts kärlekens urmakare, som dragit upp ömma
kvinnohjärtan och satt dem i gång, så att de sedan med
förmån kunnat afyttras till någon liebhaber. Ja, nästan
alla mina inklinationer äro nu gifta, det bevisar
åtminstone, att jag aldrig varit nog enfaldig att vilja
förlofva mig, hvilket äfven hade varit oförlåtligt, då
jag tjänar för minus 13 rdr 16 sk. bko, hvilken summa
jag måste ge den bonden, som sköter mitt boställe.
Att vara varm i ord och kall i handling det är knepet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>