Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reskamraten (Berättelse) - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sätt att uttala värman af våra känslor, men kommo
snart åter in på det outtömligaste af alla ämnen: våra
ungdomsminnen. Huru mycket detta eljes roade mig,
var jag likväl för närvarande ännu angelägnare om att
få erfara på hvad sätt Axel kommit i ägo af
»juvelskrinet». Jag ryckte fram med min åstundan, men
han retirerade. »Vänta bror», sade han, Kom byggdes
icke på en dag. Det är, som jag sagt dig, en lång
historia och, hvad jag på förhand kan försäkra dig,
vida mer intressant än Cronstrands räknekonst, som
gaf oss så oräkneliga myror i hufvudet. Nyfikenheten
skall äfven, som jag tror, hålla dig kvar längre än jag
kunnat göra. Men se, där kommer redan mitt lilla
huskors med en betjänt i släptåg, bärande både vatten
och anda. Minns du visan:
»Då ropar jag, hej, källarsven! tag hit champagne, en korg!
Och vid den första korkens smäll försvinner all min sorg.»
Så sjöng han med full hals emot sin unga maka,
som nu, då han ville börja det ljufliga omkvädet af
sista versen, sprang fram och satte sin lilla hand för
hans mun. »Du kan aldrig tro», ropade hon, »hvad
din eljes oklanderliga mun blir milsbred, när du
brister ut i sång. Hade du efter de morers och
spanjorers sedvana yppat din ömma låga sjungande, hade
den bestämdt aldrig blifvit besvarad.»
»Nej, jag gjorde det åkande», sade Axel och såg
något hemlighetsfull ut.
»Tyst!» hviskade Fanny, rodnande, och gick att
servera den oskyldiga drycken.
Under det hon sysselsatte sig med detta hushållsbestyr
och hvarander Axel spelade henne åtskilliga små
spratt, fick jag tid att litet nogare skärskåda den
förtjusande varelsen. Hon kunde vara vid pass nitton år
och till växten snarare under än öfver medelmåttan.
Men aldrig har jag sett en mera symmetrisk figur.
Hennes former voro randade som hos den grekiska mejselns
skönaste skapelser, och i allt, hvad hon gjorde, låg en
oefterhärmlig grace, ett fint, äkta kvinnligt behag, som
jag ingenstädes sett fullkomligare. Och hvilken godhet
var ej uttryckt i det välbildade, ovala ansiktet, ideligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
