Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kusken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
hänförelsen af den oförmodade glädje, som mötte henne.
Under smältande leenden såg hon in i Isabellas
strålande ögon, och aldrig hafva väl fyra klarare stjärnor
brunnit mot hvarandra under uttryck af glädje och
kärlek. De tycktes njuta i åskådandet af hvarandras
skönhet, och då Isabella under utrop: »Syster! så
vacker!» ånyo slöt Hilma i sin famn, öfvergötos dennas
kinder af den skäraste rodnad, emedan hon nu först
kom att märka Kutschenhjelms närvaro. Lenoir, som
följt riktningen af hennes blick, skyndade mot vår hjälte
och förde honom fram mot den allt högre rodnande
Hilma. »Här ser du!» ropade han, »en gammal bekant,
som från att vara din och vår fars kusk, nu tagit
tjänst som barnpiga hos mig. Nå, bror Rutschenhjelm,,
låt Hilma få se på lille skrikhalsen, så är jag säker
på, att hon för sin brorsons skull förlåter dig ditt
öfverdåd.»
Med ett leende, fullt af det täckaste bryderi,
mottog Hilma barnet ur Rutschenhjelms händer och höljde
det med kyssar, hvarunder Rutschenhjelm hviskade:
»Vågar jag hoppas, att ni antager oskulden till
böneman för mig?»
»Å ja, jag antager den», svarade Hilma med en
glad blick, »ehuru det är litet förmätet af er att just
välja oskulden därtill. Men på denna sälla dag skulle
jag kunna förlåta min dödsfiende, om jag hade någon
sådan, huru mycket hellre då den, som . . . som ...»
»Som?»
»Som är min älskade brors vän», svarade Hilma
förvirrad och började åter att smeka den lille.
Hilma talade franska med färdighet, och hon hade
mycket att säga sin nya svägerska, i hvilken hon inom
få minuter blef alldeles förtjust. Det beramades nu,
att Hilma skulle återvända till sin far, som väntade
henne vid middagsbordet, och att våra resande skulle
öfverraska den gamle, då han efter gammal vana rökte
sin pipa vid kaffekoppen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
