Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
gammal erfarenhet, att studenternas kassor i allmänhet
äro klena. Om ni därför skulle behöfva ett litet.. . lån,
så vänd er bara till mig, min unge herre.»
Jag rördes af denna så opåräknade godhet och
uttryckte i hjärtliga, ord min tacksamhet därför,
tilläggande emellertid i min enfald, att jag icke trodde mig
behöfva taga den i anspråk, »emedan mamsell Klara,
detta så innerligen ömsinta,, goda och ädla fruntimmer,
låtit mig för mycket godt pris hyra detta hennes egna
rum och att hon dessutom med själf uppoffrande
välvilja bestämdt förklarat sig icke vilja tillåta någon
annan att lämna mig den sjukvård och det biträde, hvaraf
jag nu vore i behof. »Måtte den milde Guden»,
slutade jag, »som själf är barmhärtigheten, belöna henne
för detta verk af människokärlek, för detta sköna
deltagande i en fattig främmande ynglings olycksöde! Jag
har för närvarande endast mina varmaste tacksägelser
att gifva henne, mina upprepade broderligaste
välsignelser att nedkalla öfver hennes hufvud!»
»Goda, goda herr Konstantin!» suckade Klara och
höjde det tårdränkta ögat,
»Stark i sin oskuld som i ett tredubbelt pansar!»
mumlade doktorn och förde näsduken mot ögonen.
»Jaså, ni har skaffat er lektyr», sade doktorn efter
en kort paus och började bläddra i böckerna, »det är
bra! Hum! goda författare! Klara berättade mig där
ute, att ni brukar läsa för henne och att hon funnit
sig... uppbyggd däraf. Hum! Det är godt. Läs ofta
för henne, stackars barn; hennes uppfostran har
blifvit ... negligerad, och hon har behof af ... af ökade
insikter. Hum! När jag kommer hit härnäst,, skall jag
taga några goda arbeten med mig ur min egen
boksamling. Tiden går också fortare, om ni läser. Läs
därför, läs, läs! Men farväl nu, min unge herre! Jag
måste ut och springa ikring. I morgon ser jag väl till
er igen», sade doktorn och tryckte min hand, i det
han såg på mig med ett vänligt uttryck, blandadt, som
det nästan ville förefalla mig, med någon förvåning.
»Farväl äfven du, stackars flicka!» sade doktorn till
Klara och klappade henne på kinden. »Du är ett godt
barn - du har förvånat mig. Af dig kan göras nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
