Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Ehuru nedstämd till lynnet, saknade jag dock icke
förmåga att flitigt fortsätta mina studier, hvilket på ett
så besynnerligt sätt blifvit mig underlättadt genom det
frikostiga understöd jag erhållit. Halftannat år efter min
ofvan omtalade stockholms-färd hade jag fullbordat min
kurs och erhållit första hedersrummet vid promotionen.
I följd häraf erhöll jag ett resestipendium för att
under berömda utländska läkares handledning utvidga
mina kunskaper. Jag var nu tjugufem år; och gladare
än jag varit på länge, anträdde jag min resa med en
väl försedd börs, emedan jag utom stipendiet hade nära
hälften kvar af de rnedel, som hos stockholms-bankiren
blifvit insatta. Jag uppehöll mig längre tider i Berlin,
Wien och Paris. Några veckor efter min ankomst till
denna senare stad, nära ett år efter min bortresa,
erhöll jag åter en betydlig växel från min okände
välgörare, denna gång direkte från Goldschmidt & komp.
i London. Jag kunde icke nog förundra mig häröfver,
men tanken på, att en deltagande vän vakade öfver
mina öden, bidrog ej litet att minska den dysterhet,
i hvilken jag under vissa mellantider förföll. Genom
trägna studier och mina täta besök i lasaretterna, hade
jag dessutom lagt fröet till en farligare inre åkomma,
som i tid behöfde botas för att ej blifva af ett högst
betänkligt inflytande på min framtida hälsa. En berömd
läkare, hvilkens ronder jag dagligen åtföljde, rådde mig
att ju förr dess hellre begagna mig af baden i Aachen.
Som jag hade god kassa, begaf jag mig äfven genast
dit, föga anande, att ett outgrundligt öde ledde mina
steg till detta ställe, på det att... men jag vill icke gå
händelserna i förväg.
Vid min ankomst till Aachen berättade mig några
därvarande landsmän, att en svensk grefve O***, förut
minister vid flera hof och senast i London, några
veckor förut aflidit af en svår och obotlig sjukdom. Han
ansågs för mycket rik, hade varit änkeman och barnlös.
En adopterad dotter, troligen en engelska, hade dock
åtföljt honom hit, och hon hade väckt allmän
beundran för sin skönhet de få gånger hon visat sig ute.
Nu efter grefvens död hade hon icke en enda gång
lämnat det hotell hon bebodde, och man omtalade, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
