- Project Runeberg -  Samlade berättelser / Andra delen /
244

(1900-1901) Author: Wilhelm von Braun With: Carl Schubert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plånboken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244

»Å, ja ska la tro på harreord», svarade mannen
med bössan, »harrn sa ju dä själf, å harm va ju änna
grufvelier å se på dar inne.»

»Det var en nödlögn, begriper du väl, då jag var
omringad af ett tjog fulla människor, som i sin ilska
kunnat mörda mig; men du, min far, var icke bland
dem, det såg jag.»

»Nä, dä håller ja’ la mek för go’ té; för ja ä en
ärlig torpare, men di va bara skojare å löst pack, sum
dä gunnås änna krälas ma här i trakta, men inte kunne
ja ha hjärta å se hur di äts upp ändå, lell, å sum ja
hade bössa ma mek, så tänkte ja fä’le nöttja?na, um
dä sulle behöfvas.»

»Det var väl, både för dig och mig, att du icke
gjorde det. Jag är resande och ni måtte väl veta, att
jag som sådan har skydd af lag och författningar; i
annat fall klagar jag för landshöfdingen,, som jag känner
mycket väl.»

»Jaså, ä harrn resande å känner nådi
landshöfdingen?» sade bonden och aftog hatten. »Ja’ trodde,
Gu’ straffe mej! me respekt té säj an des, att harr’n va
en å di daringe pionerna, sum arbeta ve kanalera å
sum också ha muntaser å römma sin väg å göra ufre’
i bögdera å anfäkta sek sum rasanne mennesker.»

»Tackar för komplimangen!» sade den resande
leende. »Men hör nu, min far lille! jag vill förlåta
dig, att du velat skjuta på mig, om du bara beskedligt
hjälper mig att söka rätt på gästgifvaren, så att
jag-kommer härifrån. Det är redan skumt, och jag har
brådtom.»

»Men ä de då sannt, att inte harrn ä svinegalen?
Ja’ ä än i denna stunn liksom lite rädder å mek, för
naket tocket har ja’ allri i mi ti’ sett eller hört. Eller
hur, gossa’?» sade han och vände sig till de
kringstående.

»Nä, allri i vår ti!» ropade dessa.

»Låt aldrig förleda er af lättrogenhet, godt folk!»
sade den resande, »ty det kan ofta förorsaka stora brott.
Tänk, om ni nu skjutit på mig blott därför, att jag kan
härma ett svin, liksom jag nu vill härma en häst» -
och härvid började han gnägga af full hals och detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:40:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/braunber/2/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free