- Project Runeberg -  Samlade berättelser / Andra delen /
323

(1900-1901) Author: Wilhelm von Braun With: Carl Schubert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adjutanten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

323

dig ur huset för att undvika alla scener, i händelse
min gumma ville sätta sig på tvären. Jag hade nog
märkt, din klippare! att du var i smöret hos henne -
men jag var för gammal att vara jaloux, och därför
lät jag gumman hållas, helst som jag litade på dig.
Hon har emellertid blifvit satans medgörlig, se’n hon
fick det kalla badet, hvarför allt gick väl, utan gräl.
Jag kunde således tagit dig till nåder igen strax därpå,
men jag tänkte som så, att du gärna kunde vaka en
tid, för att sedan sofva så mycket bättre. Dessutom
ville jag hafva gårdsköpet först afslutadt. En oväntad
glädje är alltid den angenämaste, icke sant? Därför har
jag också hela tiden »drifvit» med dig, och detta, utan
att skryta, bra nog. Den där ordern du fick var ett
satans godt påfund, eller hur? Du måtte blifvit bra
flat, när jag proponerade skålen? Ha, hal - Men
sedan du nu fått veta allt, hvad som behöfves för att
förklara mitt förhållande, må du i Guds namn gå att
kuttra igen. - Jag vill icke lägga mig mellan barken
och trädet.»

Sebastian tryckte varmt och tacksamt den redlige
mannens hand och skyndade, säll som en gud, till
den älskade för att åter i hennes öra hviska dessa
ljufva, oefterhärmliga kärlekens ord, som så mäktigt
framkalla smältande leenden och rodnande förvirring
på en ung, oskyldig, kärleksandande flickas blygsamma
anlete.

Och här kunna vi lämna de unga tu, vissa att vi
lämnat dem på godt ställe och i afundsvärd rö. Denna
sannfärdiga historias berättare anser sig endast böra
tillägga, att den nyomvända öfverstinnan ståndaktigt
framhärdade i trone allt intill ändan, hvilken inträffade
kort efter det hon med djup andakt burit Emmas
förstfödde till dopet. Vid detta glada fadderskap var
naturligtvis äfven prostinnan Amanda Psalmen närvarande,
och Sebastian tyckte sig märka, att den forna
guvernantens öfverspändhet alldeles var försvunnen. Hon
hade efter sitt »förnuftigt» ingångna giftermål slagit
de högtrafvande orden och den berusade
»andesusnin-gen» ur hågen samt talade nu mest om sin lilla,
vackra flicka och sina små, kvicka kalfvar. I stället

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:40:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/braunber/2/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free