Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Major Torsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
söka döden. Ett godt tillfälle erbjöd sig äfven härtill
emedan ett krig med vår östra granne nyligen utbrutit.,
Han ingick som volontär vid ett infanteri-regemente,
som just då låg färdigt att afsegla, och chefen för det
kompani, vid hvilket han inskrefs, gladde sig icke
litet öfver att erhålla en sådan jätte till rekryt.
Den olycklige älskarens fälttåg och därunder
utförda bedrifter ligga icke inom gränsen för denna
berättelse. Nog af, att han flitigt sökte döden, hvilken
dock å sin sida lika flitigt undvek honom. Hans alltid
visade tapperhet kunde dock icke annat än göra honom
bemärkt af förmän, och då han nu äfven befanns äga
kunskaper, som voro ovanliga för den tidens krigsmän,
steg han snart till officer, sedan han förut af konungens
egen hand erhållit tapperhetsmedalj. Vapnens dån och
de ständiga strapatserna döfvade småningom hans bittra
h j ärtesorg, och slutligen började han till och med
finna behag i fältlefnaden samt att med det oförtrutnaste
nit ägna sig åt fullgörandet af sina tjänsteplikter.
En dag hade en skarp förpostträff n in g ägt rum,
under hvilken Torsson anfört en liten styrka, hvilken
slagits med utomordentligt mannamod. Mot
skymningen nödgades också fienden att draga sig tillbaka, men
då Torsson, eldad af stridsifver och endast åtföljd af
några få tappre, förföljde de flyende, blef han omringad
af en öfverlägsen styrka och af flera bajonettstyng sträckt
till marken. Ett par man af hans stridskamrater, som
lyckats att slå sig igenom, medförde till lägret tidningen
om hans död, som mottogs med oförställd sorg af både
hög och låg. I synnerhet var det en ung, men utmärkt
duktig korpral, som därvid visade sig nästan förtviflad,
emedan han med hela sitt trogna hjärta fäst sig vid
den stupade, som i början af sin tjänstetid varit hans
närmaste man i ledet och alltid, äfven sedan han
blifvit officer, ägnat honom en öppen ooh broderlig
vänskap tillbaka.
»Edra uslingar!» ropade han till dem, som meddelat
dödsposten, »edra satans kujoner, som kunde se en
sådan karl falla och icke vilja falla med l Om jag
gjorde rätt, borde jag krossa er, som man gör med
andra krukor. Och hvilken förbannad otur, att jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
