- Project Runeberg -  Samlade berättelser / Tredje delen /
64

(1900-1901) Author: Wilhelm von Braun With: Carl Schubert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Major Torsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64

på spåren, hvars förnämsta deltagare och deltagarinnor
här äro församlade. På nådig befallning häktar jag
för högförräderi följande herrar och damer» - och
härvid började polistjänstemannen att ur ett
medhaf-vande papper uppläsa en mängd namn, bland hvilka
Sigurd, som under den rådande dödsstillheten oförmärkt
närmat sig hertiginnan, till den yttersta fasa äfven
hörde:

Virginia Zagarolo, gift hertiginna Piombina.

Vid det hertiginnan hörde sitt namn uttalas, märkte
Sigurd, huru hon hastigt förde sin hand till barmen
och i skydd af den broderade näsduken drog någonting
därur. En flik af näsduken föll för ett ögonblick undan,
och med rysning såg han det gyllene fästet till en dolk.

Med ett par ljudlösa steg stod han nu bakom
hennes stol och hviskade:

»En dolk i edra händer! Gudi hvad ämnar ni?»

»Dö», var det enstafviga svaret, och nu fick Sigurd
än en gång, som han nyss önskat sig, se in i dessa
ögon. I stället för att vara tårade af sinnesskakningen
i ett så förfärligt ögonblick, brunno de af en dyster
eld, och han kunde i dem läsa ett djärft, oryggligt
beslut.

»Förfärligtl» suckade Sigurd. »Fängslar man äfven
kvinnor här?»

»Ja, och piskar dem offentligen med ris. Men
detta skall aldrig hända mig. Jag har befriaren i min
hand.»

Sigurd ryste, men fattade i detsamma ett djärft
beslut.

Hertiginnan satt tätt bakom en hög glasdörr, som
ledde ut till parken. Denna dörr stod på glänt, och
genom densamma spejade en soldat nyfiket in.

Polistjänstemannen hade ännu icke slutat
uppläsandet af sin långa dödslista.

I likhet med sina båda välgörare, engelsmännen,
bar Sigurd ständigt ett par små terzeroler i fickan.

»Låt mig handla!» hviskade han till hertiginnan
och i det han hastigt som blixten slog sin vänstra hand
om hennes lif, utsträckte han den högra och afsköt
sin terzerol tätt invid soldatens öra. Soldaten föll utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/braunber/3/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free