Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Major Torsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
långa kyssar hämtade från en rosenmun, som nu för
första gången i kärlek hade vidrört en mans.
»Kom nu, min Sigurd!» hviskade slutligen
hertiginnan i underbart darrande toner och gjorde sig under
de ömmaste kärleksbetygelser lös ur hans armar.
»Kom, det är en fest vi skola fira. En återseendets
och afskedets fest på samma gång!»
»Afskedets? store Gud! Virginia!» ropade Sigurd,,
bleknande.
»Ja, hvad annat, åtminstone för en tid, min Sigurd,
min hjälte!» svarade hertiginnan med ett besynnerligt
^w*,*
leende, »en stor, en helig strid förestår, på hvilken
Greklands öde beror, och i denna får icke du saknas,
min Sigurd ...»
Sigurd förde med en förtviflad åtbörd handen mot
pannan, på hvilken syntes ärret efter ett djupt, nyss
läkt sår.
Denna rörelse af Sigurd tycktes hafva påmint
hertiginnan om någonting; hon skyndade att nedtaga en
öfver divanen hängande, frisk lagerkrans, som hon nu
satte på Sigurds hufvud, efter det hon förut med sina
läppar vidrört det hedrande ärret. »Jag har glömt att
kröna min hjälte», utropade hon, med förtjusning
betraktande Sigurds vackra ansikte, som ytterligare
förskönades af lagern, »o, denna panna synes enkom ska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
