Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En halfherre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Fårhufvud på Fäkulla. På den tia va ja’ en möet
(mycket) katiare arbetare än Petter Jönsson - så skälde
di honom då - å hade ja’ bara en stufver å se’n
dubbelt upp för alla di gånger jag rappat upp
tjuf-költet på’n, så sulle ja’ la nu vara ändå rikare än han.»
»Kors! då kan man verkligen säga, att ni känt
honom bra nära, min far lille», inföll jag. »Men
berätta mig nu, sedan ni en gång kommit väl i farten,
på hvad sätt denne Petter Jönsson bringat sig upp till
en sådan välmåga.»
»Ah, dä vore la möet att säga u m dä», sade
bonden och såg litet hemlighetsfull ut. »Men ja’ får la allri
mia öl igen, vet ja’; för rikt folk har långa arma’, å faen
å inte ja’ vell ha naket ubytt (obytt) ma Ohrtströmmen.
Saka ä hellia den, ser harrn, att karl’n i all si ti’ har
hatt sch inni, dä vell sega, har allti förstått å skinn a å
lura folk, sum trotfn um godt. Åh se’n så lärde han
sek å skrifva och räkna lika rasanne sum en
kronefogde, å prata kan han i vale ma, så dä änna treliar
ur’n sum arter. Gu’ vet hvar han får öl (ord) ifra.
Di kallar’n också för Ordström.»
Sedan jag skrattat åt denna ordlek, fortfor min
nyss så tystlåtne skjutsbonde, hos hvilken den kungl,
svenska afunden i hast lossat tungbandet:
»Grundplåten té sin rikedom to’n hellia hos sali major
Fårhufvud på Fäkulla, där han ble brännemästare samma
år ja’ flotte min väg. Minsta brännevinet feck la den
stackars Fårhufvud, lell; hvart dä ära (andra) to’ vägen,
vet la Ohrtströmmen bäst; men se, han söp inte upp
gusslånet på den tia, han, utan såld’et. Ätter major
Fårhufvuds dö, så ble han inspektor hos baron
Hedersvärd på Dundrafors. Baron bodde mesta tia i
Stock-hulm, och Ohrtströmmen skötte egendomen så
förbannade bra, att han inom tie år köpte hela
kankar-ången, sum dä geck å sto’. Dä ä la nu den regala
passaschen åta hela hasa (hans) uppkomst i väla, sum
justament inte ä naket å skruta å.»
»Medgifves!» sade jag, och frågade sedan om den
värde brukspatronen var gift.
»Näe, han ä la änkeman för många år tebaks, å
har bara e dotter i lifvet, sum han håller i en förnämer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
