Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En halfherre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
komma ihåg, att vi alla böra vara tidigt uppe i
morgon för att kunna börja våra arbeten. Om därför
herrarna vilja som jag, så tacka vi värden och bryta upp,
hvar och en till sitt.»
Mot denna påminnelse gällde inga protester, ej ens
från vår värd, och tjugu minuter däraf ter sutto vi alla
i våra vagnar, muntra och välplägade, ehuru måhända
en och annan inom sig knotande öfver Raab, som
plötsligt gjort slut på glädjen, just som den började att stå
högt i taket. Till dessa senares antal hörde äfven min
vän Vingenblixt, som, under det han själfsvåldigt
lutade sig mot de mjuka dynorna i brukspatron
Ohrtströms präktiga vagn, utbrast: »Anfäkta den karlen,
som aldrig kan låta folk »få supa i fred», ehuru han
själf sjunger så skenheligt om motsatsen! Men det är
honom så likt, den tvärviggen! Han har en
förunderlig förmåga att kunna hålla upp midt i den skarpaste
striden, liksom det endast gällde äpplen och päron, och
icke en god florshufva, då jag återigen af själ och hjärta
instämmer i dessa förträffliga ord hos en poet, som
jag räknar till mina vänner:
Det är så ljufligt
Att njuta,
Men är så grufligt
Att sluta*.
Dock, jag skall nog taga min skada igen, då jag
kommer hem till vår makalöse patron, det lofvar jag, ty
litet »salig» vill jag promt bli i kväll, och detta till
trots af tusen sådana korpar som Raab.»
»Å, jag tycker, att du allaredan fått nog», var
min anmärkning.
»Nog? Tyst, det begriper du icke min gosse!
Fråga sanden i Saharas öknar, om den fått nog; fråga
den törstande, till källans svalka ilande binden, om
den fått nog; fråga den genom späkningar utmärglade
girigbuken, om han fått nog; men fråga aldrig Kalle
Vingenblixt om någonting sådant, ty ser du, det finnes
mera i himmel och på jord, min kära Schwanenfiykt, än
du kan drömma om i din filosofi.»
* Ur Grönhamns dikter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
