Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En halfherre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
tände lyckades det mig att få rätt på den förborgade
lådan, som jag nu öppnade med tillhjälp af ett
hugg-järn, hvilket jag händelsevis funnit i byrån. Ett stort,
med flera sigill försedt konvolut och med påskrift till
»baron Hedersvärd på Grönstad» frarndrogs nu, hvarvid
den sjuke oaflåtligt blinkade och gjorde försök att nicka.
»Vill brukspatronen, att detta paket skall
tillställas baronen?» frågade jag.
Han nickade.
»Genast?»
Åter en nick.
Skall jag själf resa dit därmed?»
Nu nickade brukspatronen gång på gång, och han
pekade åt dörren, dit jag äfven snart ställde mina steg,
sedan jag först hviskat några deltagande ord till den
tröstlösa Selma och sorgligt tryckt brukspatronens
liksom vissnade hand.
Jag lät genast sadla en af brukspatronens
yppersta springare, som jag förut ofta ridit, och sedan bar
det af i fyrsprång till Grönstad, där baronen vid min
ankomst ännu befann sig till sängs. Jag lät den gamle
betjänten ögonblickligen väcka honom och begaf mig
sedan in i sängkammaren, där jag som hastigast
omtalade orsaken till min tidiga ankomst samt
öfverlämnade konvolutet till dess ägare. Därpå drog jag mig
tillbaka i ett annat rum, men jag hade endast varit
där i några minuter, då jag hörde baronen häftigt ringa
på betjänten och, då denne infunnit sig, tillsäga om
forspännandet af sin vagn med största möjliga
skyndsamhet. Kort därefter inträdde baronen, fullt klädd,
men likblek och rned den yttersta bestörtning målad
på sitt vackra ansikte.
»Vi måste genast begifva oss till Dunderfors»,
sade han med konstladt lugn. »De underrättelser, som
ni medfört, äro af en så utomordentlig beskaffenhet, att
jag nästan frestas att anse allt för en dröm.»
Vagnen körde nu fram, och på baronens
uttryckliga begäran satte jag mig vid hans sida. Kusken upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
