Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En halfherre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
nästan hotar att sprängas, lika mycket af harm som af
glädje. Det var icke nog, att man beröfvade mig min
egendom; äfven mitt barn, mitt enda barn, hade man
den hjärtlösheten att taga ifrån mig, just som det sett
ljuset.»
»Jag förstår er icke, herr baron», sade jag med
en oförklarlig ångest.
»Ackl förstår jag mig väl själf? Men enligt herr
Ohrtströms högtidliga och beedigade förklaring, är den
unga flicka, som han hittills utgifvit för sin dotter,
icke hans, utan min.»
»Store Gud!» ropade jag och for upp, »Selma -
er dotter, - herr baroni Detta är omöjligt... och
dock . . . men förklara er för Guds skull!»
Om baronen varit vid en annan sinnesstämning
än den upprörda, hvari han nu befann sig, skulle
han troligen blifvit högeligen förundrad öfver den
häftiga rörelse jag visade, men nu sade han allenast med
till någon del återvunnen själf behärskning:
»Så smärtsamt det än är att upprifva gamla sår,
vill jag dock låta er få del af mina tidigare
lefnadsöden. Jag gifte mig först tämligen sent, emedan,
vetgirig som jag var, jag föredrog att svärma fri omkring
på utrikes resor. I Dresden, där jag ofta vistades längre
tider, gjorde jag slutligen bekantskap med en ung,
förtjusande flicka af ansedd, ehuru fattig familj. Jag blef
förälskad; min kärlek besvarades, och snart hemförde
jag henne som rnin brud till Dunderfors. Efter ett års
förlopp nalkades den stund,, då jag skulle få den
glädjen att blifva far. Ack, det blef en sorgens, en
för-tviflans dag i stället! Min tillbedda maka afled
nämligen blott några timmar efter det hon gifvit lifvet åt
en dotter . . . och äfven denna . . . store Gud!»
Baronen lutade sig tillbaka i vagnen, synbarligen
öfverväldigad af de känslor och minnen, som stormade
inpå honom. Efter några minuters förlopp återtog han
med mera lugn: »En olycksbringande tillfällighet hade
gjort, att min inspektörs, Ohrtströms, hustru nästan
samtidigt med min maka gifvit lifvet åt en dotter, sedan
hon förut mistat flera barn i deras tidigaste ålder.
Äfven detta dog kort efter födelsen - enligt Ohrtströms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
