- Project Runeberg -  Samlade berättelser / Tredje delen /
245

(1900-1901) Author: Wilhelm von Braun With: Carl Schubert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En familj på landet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

245

sågo vi det vara ganska tvifvelaktigt, huruvida flickor,
så väl uppfostrade och med så goda exempel för ögonen,
som kapten Helges döttrar, skulle på något villkor låta
förföra sig En annan sak skulle det åter igen hafva
varit med den hjärtomma fröken Alexandra Desiderata
Enfeldt, hvilken vi därför försiktigtvis icke hafva velat
utsätta för några frestelser. Likaledes hade vi från
början tänkt att göra deri unga »amerikanaren» till en
äkta dansmästare, som genom sina snedsprång skulle
förskaffa den hederliga kaptenen och ännu mera hans
älskvärda dotter Hanna otaliga bekymmer, innan han
sig bättrade och omvände. Men äfven detta hade
kunnat tillvitas oss såsom en osannolikhet, alldenstund
hvarje välartad gosse, som tidigt fattar en varm och
ädel böjelse för en god, oskyldig flicka, lättare än någon
annan undgår besmittelsen af ynglingaårens lockande
förförelser. Således får läsaren ursäkta, att icke en
gång »amerikanaren» blir någon »stor syndare», utan
tvärtom en ovanligt hygglig, älskvärd samt framför
allt oskyldig ungdom. Kärleken och det ursprungligen
goda hos människan hafva således gjort mig det sprattet,
att jag icke bland så många handlande personer lyckats
att tillyxa en enda intressant skurk for att gifva
»omväxling och lif» åt mina små taflor. Det är ledsamt,
verkligen mycket ledsamt, men sannerligen jag kan
hjälpa det; ty icke kan man begära af en stackars
novellförfattare, att han själf skall vara nog låg att vilja
fördärfva goda varelser. Må denna ursäkt få gälla så
godt den kan.

Vi låta nu nära fem år förflyta, under hvilken tid
inga andra än högst naturliga förändringar inträffat
inom den lyckliga familj, hvars öden vi företagit oss
att skildra.

Kapten Helge är sig fullkomligt lik: glad, vänlig
och oförtruten som alltid; och huru stora mödor han
än underkastat sig i och för förbättrandet af den stora
egendomen, synes ännu icke ett grått hår i hans rmfr
vud. Hans förfäders borg är återställd till sin
ursprungliga glans hvad det yttre beträffar; i det inre råder
samma anspråkslöshet som fordom på det lilla
kaptensbostället. »Mor Maja», hans förträffliga hustru, är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/braunber/3/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free