Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regementspastorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
Från suckar, tårar, knäfall, böner, ånger, daningar,
blodstörtningar och allt annat elände, som medföljer
den olyckliga kärleken, återvända vi nu till denna lilla
berättelses utgångspunkt, nämligen till kapten Maltes
trefliga hem vid foten af Halleberg.
Det var själfva julaftonen, och en af dessa klara,
friska vinterdagar, då vår höga nord framställer sig
kanske som skönast uti sin hvita, juvelsmyckade dräkt.
En djup snö hade nämligen redan ett par veckor förut
fallit öfver större delen af landet, och på alla vägar
och stigar rådde ett lif, som man blott finner under
så beskaffade vintrar, hvilka efter de gamles påstående
nu för tiden hålla på att »dö ut».
Men var det lifligt ute i det fria, gick det icke
mindre hett till inne hos kapten Malte. Liksom
fordom vid »Grefvinnans besök» i prästgården, »slamrades
äfven därstädes med mortlar,, och brådtom hade alla
husets hjon», Bolla i främsta rummet. I det
nysku-rade, granrisade och hvitlimmade köket, där de
spegelblanka kopparkärlen och tennfaten prålade på hyllorna
i den utsöktaste ordning, var på ga,m maldags vis ett
stort bord uppdukadt, hvilket, för att nyttja en
sedvanlig bild, nästan »sviktade» under bördan af
allahanda Guds gåfvor, såsom stora höger af hvete- och
vörtbröd af alla möjliga former och dimensioner, feta,
rökta och salta bringor, väldiga skinkor, prydda med
hvitt, sirligt krusadt och utklippt papper, korfvar i
otalig mängd, stekt gås, dito hare, dito orre, tårtor,
strufvor, klenäten och Herran vete hvad flere
läckerheter, som enligt gammalt bruk denna dag skulle
förtäras kalla . . . Men i spisen under en lindrig eld
»puttrade» det sakta ur en stor kittel - och denna
innehöll själfva kvintessensen af hela välfägnaden,
nämligen det spad, i hvilket dessa kött-, fläsk- och
korf-massor blifvit kokta. Uti detta spad borde man, efter
ett i denna landsort gängse gammalt bruk, vid
middagsmåltiden före julaftonen doppa långa skifvor af mjukt
bröd, hvilket kallas att äta »doppbröd» - och
författaren kan försäkra dem af sina värda läsarinnor,
som möjligen aldrig hört talas om detta sätt att smörja
kråset, eller som till och med kunna anse det barbariskt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
