Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fostersonen och fosterdottern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
han tog sig denna faderliga rättighet, men pastorn
suckade, pastorskan darrade och jag grät högt.
Likasom förut ur ladugården, bar pappa mig
morgonen därpå med ömt våld utför prästgårdens trappa
och satte mig i vagnen. Blekare än någonsin, vinkade
pastorskan ännu ett farväl åt mig och höjde med
knäppta händer de sköna Ögonen mot himmeln. Ack!
hon bad för mitt väl, och hennes bön har gått i
fullbordan. ___________
Jag hoppar nu återigen öfver ett halft dussin år,
under hvilkas lopp jag hunnit blifva en välbeställd
student i Uppsala, där jag lefde som det ägnade och
anstod numera öfverdirektören, brukspatronen och
riddaren af Gödzells förklarade arf vinge och, i
förtroende sagdt, förmodade son. Lyckligtvis rycktes jag
dock snart ur nöjenas hvirfvel af kärlekens himmelska
känsla för att sedan nästan uteslutande lefva i och för
densamma. Jag hyrde nämligen mina rum af en
medelålders fröken, som hade en femtonårig fosterdotter vid
namn Ingeborg, den skönaste, mildaste och vänligaste
varelse (näst pastorskan) jag ännu här i lifvet skådat.
Vår första bekantskap skedde på följande sätt:
Efter en i »studentrum m el» tillbringad dag
hemkom jag en höstafton vid åttatiden till min boning
tämligen öfverlastad. Fröken liksom hennes piga voro
händelsevis borta, och endast den sköna Ingeborg
»vakade öfver huset», som man plägar säga. Uppkommen
i mina rum märkte jag, att elddonen i det tillstånd,
hvari jag då befann mig, omöjligen kunde
tillrätta-skaffas. Ljus var emellertid nödvändigt, emedan jag
gärna ville läsa ett strax förut på postkontoret uttaget,
högligen behöfligt rekommenderadt bref från min
fosterfar. Jag stultade således ut för att i den goda frökens
kök skaffa mig litet upplysning. Vild och öfverdådig,
som jag för ögonblicket beklagligen var, bultade jag
hårdt på dörren, under det jag med stapplande röst
framförde min begäran.
Då köksdörren icke öppnades och intet svar inifrån
afgafs, började jag att bulta ännu häftigare samt
dessutom utbrista i mindre valda ordalag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
