Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - Höbärgningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Se gossarna komma med skyhöga lass!
Nu blir det att hafva
Med famntag, som kväfva,
Och ropa ibland åt de skälmarna: kass!
De vilja väl stjäla en kyss eller två ...
När hö’t är emellan,
Så lyckas det sällan,
Men låter väl kanske sig göra ändå.
Hur ledsamt! De fara när häcken är tom,
Och fäntorna känna
En tomhet lik denna,
Men strax komma nya och sorgen går om.
Snart närmar sig natten så vänlig och sval,
Och sakta de bäfva,
De unga, som häfva,
Och suckar de draga, fast icke af kval.
Och flitigt i half dunklet vagnarna gå;
Om tungorna tiga,
Dock känslorna stiga,
Och flickorna ropa ej längre: nej då!
Men Lasse i stället för hö tar sin mö!
»Aj! Aj! jag tog miste!»
»Din skälm! du det visste!» – –
»Hvad gör det min docka, allt kött är ju hö.»
Och djärfheten ökas med mörkret – jo, jo!
Af rosor hvad härjning
Vid hvarje höbärgning!
Men jag de arbetande lämnar i ro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
