127 (Samlade dikter / Första delen)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - De förlofvade - Den gamla ungmön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»En guldlockig ängel, som ömt oss hugsvalar,
Din tjusande afbild, vi hoppas att få.»
»Du lilla raljör, du! Å, kors hvad du talar!
Men ack du! En kyss! – hvad jag älskar de små!»

Ur kärlekens ordbok, den grufligen platta,
Jag hämtat tillräckligt och slutar min sång,
Samt låter nu paret åt sällheten skatta ...
Är lyckan för häftig, så blir den ej lång.

Den gamla ungmön.

Med löje på sin vissna mun
Och friska blommor uti håren
Syns Laura i de ungas rund,
Som efterhösten bredvid våren.
Så länge som jag minnas kan,
Du setat där och trotsat tiden,
Lik väderbitna pyramiden.
Men ändå får du ingen man.

Du varit skön i dina dar,
Det ser man ännu på ruinen.
Strax efter sista kriget var
Jag ock förtjust af änglaminen.
Du gaf mig hopp. Stor skada blott,
Att tjugo hade fått detsamma,
Då slocknade min ljufva flamma,
Och så det se’n med alla gått.

Du varit firad på din tid.
En sol bland fröknar och mamseller,
Du bragte gubbar uti strid
Och unga pojkar i dueller.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 16:40:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/braundik/1/0179.html

		Samlade dikter / Första delen / 127 (1902) Author: Wilhelm von Braun Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|