Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - Skålknallen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nolåt [1] vell ja’ vänna mek;
Dar ä folket lätt att lura.
Dar så får ja’ fuglastek,
Dar ä dyka fan så dura [2].
Genom Stockhulms sta’
Vell ja’ väjen ta.
Dar tar kongen hatten å se’,
Nar ja’ ränner mä min påse.
Tacka vell ja’ Stockhulm! dä
Ä’ en sta’, som ännu stöttar [3].
Däckera [4] så töcka mä.
Ä som grågäss dit di flöttar.
Bums blir däka grann,
Köper sidenbann,
Blanka skor å reggarnskjola,
Å bär pluvel [5] medt i sola.
Penga, så åbäkelia [6],
Tjänar hon i vale mä [7].
Å ho’ går på kommedia,
Broki, sum ett fjärafä.
Men ja’ minns la, ja’,
Hva’ ho’ fårr ble’ gla,
Nar en bannastump ja’ ga’na,
Då ho’ sto’ så rö’ å glana [8]!
Men mi’ Maja hemma blir,
Fan ska aldri’ aldri’ få’na,
Aj, mett hjärta ännu svir,
Nar ja’ bara tänker på’na.
Ho’ ä lite sur,
Men dä går la ur,
Allt dä onna, sum ho’ låsser,
Nar ja’ kåmmer i kalosser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
