Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - Skåpet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då såg hon sin vän – och hon ropte hans namn
I fönstret. Han kom ... och hon sjönk i hans famn
Bredvid skåpet.
De blefvo försonta; det gick som en dans,
Och unga frun glömde allt dyrbart, som fanns
Uti skåpet.
Och länge de kysstes, och älskaren tog
Långt rikare skatter, än gubbens, allt nog,
Uti skåpet....
Då hördes det buller. »Erasmus det är!
För Guds skull! du måste nu gömma dig här
Uti skåpet.»
Och älskaren gömdes. När gubben kom in,
Han såg med förnöjsamt och fröjdefullt sinn’
Uppå skåpet.
Och sedan, så ofta som gubben gick ut,
Kom älskaren strax .... och han tick sin tribut
Bakom skåpet.
Men gubben, den sluge, om saken fick hum:
»Jag tjufven skall fånga – jag är icke dum –
Uti skåpet.»
Och innan härnäst han på vandring sig gaf,
I hemlighet föttren han sågade af
Uppå skåpet.
Men, när han var kommen på torget, man skrek
Ätt elden var lös, och han tänkte, så blek,
Uppå skåpet.
Förtviflad han sprang, vid de rysliga rop,
Att rädda de skatter, han samlat ihop
Uti skåpet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
