Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - Carolina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det kommer an på, hur det säges,
Och äfven hvad det handlar om.
Men om hvart ord på guldvikt väges,
Så dör väl svenskan småningom.
Hon lofvar blott, hvad hon kan hålla,
(Om alla flickor gjorde så!)
Och hon försöka vill att sålla
De stackars korn, hon bjuder på.
Dock – snörlif kan hon icke bära,
Hon hellre lefver frisk än nätt.
Men hennes sång – det kan jag svära
Gör mindre ondt än en planchett.
Men tron dock icke det om henne,
Att blott om lek hon vet och skämt.
I hennes barm naturer tvenne
Ha kämpat med hvarann alltjämt.
Hon också gjutit bittra tårar,
Hon ock har lidit mång’ förlust,
Hon också längtar till de vårar,
Som blomstra bortom grafvens kust.
Och nu jag lämnar Carolina
I edra händer, sköna mör.
Förlåten, att hon ej kan tvina
Och vara gråtmild, som sig bör.
Hon aldrig varit i Uppsala,
Att lära sig melankoli.
Sitt eget språk hon önskar tala,
Och – gör hon icke rätt däri?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
