Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - Brännvinspatronen på landtmarknad - Lejonjakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Där blänka två knifvar i syltkrogens dörr:
Då gläder sig grefven åt kraften och modet
Hos vikingablodet,
Som ännu är likaså stridbart som förr.
Men ädlingens glädje, den slutade tvärt,
Ty kusken, förgrymmad i snäckgång att köra,
Nöp till – och ett öra
Han klippte så af från en tölp, med sin snärt.
Då hördes en grymtning, som bådade blod,
Och vikingar kommo, till fots och beridna,
Med blypiskor, vridna.
Att visa sitt gamla, beprisade mod.
Där vankades prygel i Döderhultsvik;
Det gällde herr grefven och brännvinspatronen:
Ett rapp af personen
Han räknade minst, ty sig bonden var lik.
Stor otack han led för den glädje han spridt,
Det ädla han velat – och hämnden blef denna:
Han slutade bränna,
Men skammen och ångern han aldrig blef kvitt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
