Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. II. Förtäljande - Kung Torborg. Fornsaga - III. Älskogstankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
III.
Älskogstankar.
ROLF.
Bror Kettil, huru skall jag det förklara?
Vet, kammarn görs mig obegripligt trång!
Jag står ej längre ut att hemma vara.
Trögt dagen går och natten är så lång.
Och fan till vinter hå vi ock, min broder,
Den liksom Fimbulvetur ej tar slut.
Af is betäckas sjöar, haf och floder,
Det är omöjligt att få draken ut.
KETTIL.
Ah, hå! jag märker hvad dig felas. Segla
Vill du visst icke på den klara våg.
Ack nej! Du i ett öga vill dig spegla,
Och hän till barmens vågor står din håg.
En gång du ändtligen vill Freja dyrka,
Se’n du så oafbrutet dyrkat Tor.
Jag alltid denna tro har velat styrka,
Men se, då var du döf, min kära bror!
ROLF.
Ett ljus går upp för mig! och du det tände,
Du är en liten listig satan, du!
Nu ser jag, hvarför natten ej tar ände,
Och hela gåtan jag begriper nu.
Men säg mig ock därtill, - hvar skall jag finna
Ett skönt, ett rikt, ett passande parti?
Ty får jag ej en mångbegåfvad kvinna,
Så är det allra bäst att låta bli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
