Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. II. Förtäljande - Den unge Tobiæ resa - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
»Du, värsta harkrank jag nånsin sett,
Så sätt dig då! Du har mig beredt
Så mycket omak, att jag tror satan
Väl lät mig möte dig först på gatan...»
På gnabbet juden dock akt ej gaf,
Han sina stöflar helt lugn drog af
Och klef i floden, högt upp på vaden,
Att svalka sig efter promenaden
Men ängeln kastade sig om kull,
Och Fylax jagade i sin ull.
Nu hördes plötsligt ifrån Tobias
Ett fasans utrop: »Herr Azarias!
Kom, käre herre, för Guds skull, hit!
Han vill uppsluka mig, bit för bit!
Jag är förlorad! . .. han gapet spärrar, . . .
Aj! doktor! . . . Fylax!. . . farväl, go’ herrar!»
Men upp sprang ängelen, gudafrisk:
»Nå, Gud förbarme sig! af en fisk
Den ärkekrukan sig låtit skrämma»,
Han skrek med dundrande, vredgad stämma,
»Det var det värsta jag sett, min själ!»
Och han tog fisken uti dess gäl
Och slängde honom så hårdt mot stranden,
Att »skvapp» det sad’, när han damp i sanden.
Men ännu darrande, rädd och blek,
Tobias stod där och idligt skrek,
När fisken sprattlade. - »Vill du tiga?»
Sad’ ängeln häftigt, »den sämsta piga
Ej räds att fjälla en töcken där,
Och du, din mes! likväl byxor bär.
Kom, hjälp mig hellre att hugga sönder
Vår gjorda fångst, ty den går i bönder!
Dess kött är verkligen delikat,
Och vi för resan hå nog af mat...»
Tobias lydde, ehur med smärta.
»Göm nu hans galla, hans lefver, hjärta!»
Befalte ängelen. - y> Hvarf or dä?» -
»Ty det blir nyttigt för dig, ditt fä!
Om du af hjärtat en munsbit tager
Hvar morgon, innan det blifvit dager,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
