Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. II. Förtäljande - Sara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
Vi helt inkognito önska fara,
Att ogenerade så få vara.»
Till jorden Abraham fromt föll ned,
Sprang se’n i köket och skrek: »Tillred
Ett präktigt gästabud! Kalfven slakta
Och ej det minsta på smöret akta!
Ur källarn tappa mitt bästa öl
Och baka try mått af semlomjöl!
Jag fått storfrämmande, ska’ ni veta;
De icke grefvar, men änglar heta.»
Men aldrig fanns det i denna värld
Mer förekommande, artig värd.
Han riktigt proppar de änglamagar,
Som knappt i himmelen haft bättre dagar.
»Får jag ej skära ännu en bit?»
Han frågte jämt, med beställsamt nit.
»På denna »engelska pickles» smaken,
Ty, gode änglar, det finns ej maken!»
De åto tappert en duktig stund,
Och maten tystade deras mund;
Men när nu ändtligen kom desserten,
Den förste sade: »Min far! I ären
Den bästa värd jag har haft ännu!
Men säg! - få icke vi se er fru?»
»Förlåt! det jordiska, trägna stöket,
Det håller henne alltjämt i köket.»
»Min sann!» sad’ ängeln och bröt en bit
Af sockertårtan, så fin och hvit,
»Min sann! en aktningsvärd, redbar maka,
Som sådant nämnarn förstår att baka.
Men jag förmodar, att barn ni har,
Som huldt förljufva er ålders dar?»
»Jag står så grenlös som murkna pinien,
Jag har blott ett. . . men på sidolinien!»
»Kors, det var ledsamt!» sad’ ängeln nu,
Men denna saken kan hjälpas ju.
Hur gammal är väl den goda Sara?»
»Ack! närmre nitti hon lär väl vara!»
»Det var horribelt! betänkligt ock!
Men se! mitt löfte ni har ändock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
