Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. II. Förtäljande - Huruledes the benjamiter få hustrur eller Jabes och Silo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
»Bort det! vi vilja spela om kyssar blott,
Som så olidligt länge vi sakna fått.
Rättvisan i vår sak är ju klar som dagen, -
Finns då ej någon här, som kan vränga lagen?»
Då höjde sig på tårna en advokat
Och skrek: »Ett sattyg, bröder! är celibat.
Det vill jag ej min argaste ovän unna,
Men nog tror jag, att eden vi kringgå kunna.
Det faller, käre bröder! mig något in:
Den dagen, då vi klådde bror Benjamin,
Fanns ingen stad, som släktskapen ville vörda
Och hellre sitta hemma, än gå att mörda?»
»Jo», skreko alla, »Jabes i Grilead
Höll sig försiktigt undan, i trångmål stadd,
Ehuru dyra eden var heligt gången,
Att hålla benjarniterna tappert stången.»
Strax utbrast advokaten: »Nu är det hjälpt,
Men med det samma äfven är Jabes stjälpt!
För edsbrott måste staden till spillo gifvas
Och hustrur, barn och männer i klump aflifvas.
Men stadens jungfrur, -märken hvsidj ungfru är!
Dem vilja vi förskona och gifva här
Åt våra stackars bröder att disponera
Och rättvist sins emellan distribuera.»
Tolf tusen judar genast marschera bort,
Och i ruiner Jabes låg innan kort.
Med lifvet filantroperna plikta fingo
För det att mot sin broder de icke gingo.
I Jabes funnos pigor, sju tusen visst,
Men lika fullt på jungfrur där var stor brist,
Och bödlarna med rätta begynte undra,
Då de ej funno mera än fyra hundra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
