Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. II. Förtäljande - Ägers gästabud eller Lokes smädelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
LOKE.
Tig du, Freja! I mitt minne
Dina fel jag noga gömt.
Minsta gud, som finns här inne,
Dygden har med dig förglömt,
Liljearm kring dem du slutit,
Och din gunst de alla njutit.
FREJA.
Flärdfull är din arga tunga!
Länge nog med den du stridt.
Men man smädar ej den unga
Kärlekens gudinna fritt.
Vredgad blick dig åsar gifva,
Sorglig lär din hemfärd blifva.
LOKE.
Tig du, Freja! Suckars moder!
En giftblanderska du är.
Du med seid ifrån din broder
Vände milda makters här.
Skamligt var hvad då du gjorde,
Och du evigt blygas borde.
N JORD.
Det väl icke är så farligt,
Om en kvinna här och hvar
Söker sig en älskling varligt,
Men jag länge undrat har,
Hur en feg, som du, får vara
Längre ibland gudars skara.
LOKE.
Tig du, Njord! Till gudaskaran
Du dig aldrig räkna bör.
Du som gisslan gafs i faran *,
Och du minns, hur Hymers mor
* Njord, af Vanernas ätt, gafs åt åsarna såsom gisslan ni et
åsen Häner, vid en förlikning mellan de båda stammarna, och
inkom på det sättet i Asgård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
