Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. III. Dramatiserade - Hustaflor - Andra taflan. En god man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
KVINNAN.
Ack! rusig, rusig kommer han hvar natt!
MANNEN (famlande på dörren.)
Fort, öppna dörrn! du skall på spelet röra,
Så djäfvuln dig regerar! Fort min skatt!
(Haglar in och sjunger:)
Hvad det är kinkigt att hitta en dörr,
När man är något trakterad!
Tusende gånger jag kryssat här förr,
Är dock ej orienterad.
KVINNAN.
För himmelns skull, ack, upphör att mig plåga;
Låt icke barnen din förnedring se!
MANNEN.
Persilja pratar hon! Jag må väl fråga,
Om icke jag är - - lika god - - som de ?
Förbanna mej, det duger med moraler!
Och längre tar jag icke dem emot.
Jag super, - men på egna - - kapitaler,
Ty du ett öre aldrig fört i bo’t.
Jag kan väl inte sitta hela dagen
Och klappa mamma som - - en Gela - - don.
Nej - jag är redan fullmätt på behagen,
Ty kärlek, - det är bara
illu-sion;–Men bort på Malmens finns en präktig flicka.
Som jag kan dö för, - om det gällde på! -
-Men - det - var - också - själfva - fan - till - hicka!
Fort hit med vatten,–kan du väl förstå!
KVINNAN (räcker honom vattenkar
a-jinen, gömmer sedan ansiktet
och snyftar.)
MANNEN (sjunger.)
Du kan då gråta som själfva Norrström!
Bort med de lipiga miner!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
